Vad är ett seminogram eller spermiogram?
Den viktigaste metoden för att undersöka den manliga fertiliteten är att utföra en spermaanalys. Den utförs både makroskopiskt och mikroskopiskt. Olika värden undersöks som till exempel pH, volym, förvätsknig, viskositet, kvantitet (mängd), rörlighet, livskraft och morfologi. Utöver detta utförs även en så kallad ”swim up”, genom att behandla spermaprovet tas snabb simmande spermier fram. På detta sätt kan vi även räkna spermiemängden.
Värdena som undersöks och dess referensvärden är följande:
pH värdet: pH:t borde vara mellan 7,2 och 8,1 även om det inte finns bevis på att ett högre värde än 8,1 är negativt. I vilket fall som helst kan värdet tyda på en genital infektion.
volym: ett spermaprov borde innehålla mer än 2ml. Om provet innehåller mindre än 2 ml kallas det för hypospermi. En mindre mängd kan tyda på en obstruktion orsakad av en genital infektion, en medfödd missbildning i sädesledaren eller retrograd ejakulation.
Förvätskning: då spermaprovet lämnas är detta i ett koagulerat stadium och behöver förvätskas för att kunna studeras. Förvätskningen sker efter 20-30 min. Om inte förvätskningen framstår kan det visa på en bristande funktionsförmåga i prostatan.
Viskositet: Efter förvätskningen skall sädesvätskan vara aningen mer trögflytande än vatten. I det fall där spermaprovet är för trögflytande, kan det bero på bristande funktionsförmåga i prostatan, frekvent utlösning och eller patientens psykiska tillstånd. Det faktum att sädesvätskan är mer trögflytande behöver i sig inte tyda på sterilitet men kan påverka senare utvärdering av spermaanalysen som t.ex. dess koncentration och rörlighet.
Koncentration: För att anses normalt bör koncentrationen ligga över 20 miljoner per ml (vanligtvis ligger det mellan 20 miljoner och 150 miljoner spermier per ml. Medelkoncentrationen är 65 miljoner per ml). Om värdet på spermaprovet är mindre än det ovan nämnda klassificeras spermiemängden i provet på följande sätt:
- Måttlig oligozoospermi: mellan 10 och 20 miljoner/ml
- Svår oligozoospermi: mellan 0,1 och 10 miljoner/ml
- Criptozoospermi: mindre än 0,1 miljoner/ml
- Azoospermi: existerar inga spermier i utlösningen
Rörlighet: Rörligheten undersöks genom att observera spermierna i mikroskop och denna kan klassificeras på följande sätt:
- Klass a) utmärkt. Spermierna rör sig snabbt framåt i raka linjer (även klassificerat som ”+++”)
- Klass b) måttlig. Spermierna rör sig progressivt måttligt i raka linjer (även klassificerat som ”++”)
- Klass c) spermierna rör sig icke med progressiv hastighet inte heller i raka linjer. (även klassificerat som ”++”) i denna klass ingår även spermier som nästan inte förflyttar sig överhuvud taget (även klassificerat som ”+”).
- Klass d) totalt frånvarande rörlighet.
Livskraft och vitalitet: vitaliteten talar om för oss mängden på de levande spermierna, även om dessa inte rör på sig. Man använder sig av ett färgämne som färgar de döda spermierna. När värdet är under 60% pratar man om att spermieprovet är necrozoospermiskt.
Morfologi: i detta fall studerar man spermiens form. Detta görs genom att strikt följa Tybergs kriterier, enligt vilka ett prov anses morfologiskt normalt då de normala spermiernas antal är eller överskrider 4%.
Förberedelse av spermaprovet:
I denna fas separeras sädesvätskan från spermierna. Denna process sker ”in vivo” i laboratorie. Denna teknik tillåter oss att separera sädesvätskan från spermierna men även spermier av god kvalitet från de dåliga. Det är en selektionsprocess genom vilken vi kan se mängden av och rörligheten hos de spermier som upphämtats. Denna information är vägledande för att välja assisterad befruktnings metod, i fall det behövs.
