
Denna teknik liknar den tidigare tekniken fram till laboratoriefasen, där befruktningen sker med hjälp av ”intracytoplasmatisk spermainjektion” (ICSI).
Denna teknik liknar den tidigare tekniken fram till laboratoriefasen, där befruktningen sker med hjälp av ”intracytoplasmatisk spermainjektion” (ICSI).
Mikroinjektionen kommer att utföras på oocyter som har mognat korrekt (cirka 80 %), dvs. de som befinner sig i metafas II. För att göra detta måste vi frigöra dem från de celler som omger dem. Denna process kallas ”denudation”.
Vi använder en mikromanipulator för att utföra mikroinjektionen av spermier. Mikroinjektorn består av ett inverterat mikroskop (med vilket vi kan observera oocyter och spermatozoer i upp till 400x förstoring) och mikroinjektorarmar. En av dem används för att hålla oocyten mot mikroinjektorn med hjälp av sug, och den andra hydrauliska armen används för att fånga upp spermatozoerna och föra in dem i oocyten, vilket underlättar befruktningen.
Därefter hålls de mikroinjicerade oocyterna under förhållanden som ligger så nära fysiologiska förhållanden som möjligt. Detta uppnås genom att oocyterna förvaras i en inkubator med en stabil temperatur på 37º C och 6 % CO2 tills befruktning har konstaterats 16-18 timmar efter ICSI.
Två eller tre dagar (dag +2 eller +3) efter befruktningen (ICSI) överförs förembryona till livmodern, och om det finns övertaliga förembryon kan dessa kryopreserveras för en ny överföring, så att man slipper genomgå en ny stimulering.
I båda teknikerna kan man, om man får övertaliga förembryon, behålla dessa i ”förlängd odling” fram till det expanderade blastocyststadiet och överföra dem vid dag +5 eller +6, vilket möjliggör ett bättre urval av embryon och därmed ett större antal graviditeter.